Haikyuu!! Season 1 (Anime review)
Volleyboll...den handlar om volleyboll. 10/10 would watch again! Bai!! (Yup I just had to do it again. I'm sorry).
På väg till skolan en dag stannar Hinata Shoyo vid ett skyltfönster som visar en volleybollmatch mellan två skolor, fast det är inte volleybollen i sig som fångar hans uppmärksamhet, det är en av spelarna. En spelare som har fått smeknamnet "The little giant".
Precis som "The little giant" är Hinata inte lång och anses då inte passa i en offensiv possition, men det den här spelaren visade honom är att man kan kompensera för längden. För även de korta kan ju lära sig att hoppa.
Karaktärer:
Jag känner inte för att skriva mer än så om storyn, för annars så följer den i stort sett den vanliga vägen som de flesta sport-animéer gör. Det finns en stor tunering, de övar, försöker vinna och olika problem dyker upp längst vägen.
Så jag tänker gå över till karaktärerna nu, och som vanligt tar jag bara upp de två "huvudkaraktärerna" i detalj. Egentligen är nog Hinata i mest fokus men jag vill ta upp fler än en, så Kageyama får också räknas med här.
Dock är i stort sett hela laget i stor fokus, men jag vill inte gå igenom alla som sagt.
Jag brukar ju beskriva karaktärerna här, men jag tänker nog börja hålla det till ett minimum och endast peka ut vad jag tycker om dem, för jag har insett att det är svårt att beskriva karaktärer eftersom de har så många sidor. I alla fall när de är gjorda på rätt sätt.
Så jag gillar Hinata. Han gör en glad och det är kul att följa honom när han försöker bli bättre. Det svåra är att jag inte kan peka ut exakt vad det är som jag gillar, för det är mer kombinationen av allt som gör honom "likable".
Han är väldigt beslutsam och är inte typen som ger upp (ofc). Han känner till sina brister och vill kompensera för dem, och är rätt så högljudd. Anledningen till att jag tar upp det är för att jag ville ha en anledning att glida över till att prata om Kageyama...
Så Kageyama Tobio. Han är i stort sett motsatsen, fortfarande beslutsam och vill vinna, men annars är han och Hinata vääldigt olika. Kageyama är mer självsäker (eller försöker i alla fall verka så) och har svårt att se sina egna brister. Han är inte alls lika gladlynt men inte heller särskilt tyst. Fast precis som med Hinata så är han en "likable" karaktär...okej precis som resten av laget egentligen.
Ärligt talat kan jag inte komma på en enda karaktär som jag ogillade...de lyckades verkligen skapa ett lag som man tycker om, och det känns som att man känner till basen utav varenda en utav dem. De är enkla att skilja på och faktiskt kan jag enkelt komma ihåg det mesta.
De andra lagen var också intressanta, och alla hade något unikt med dem, men ärligt talat kan jag inte komma ihåg de flesta...
Så:
Favoritkaraktär:
Hinata Shoyo
He's such a precious cinnamonroll.
Värsta karaktären:
Oikawa Toru
Han är ingen dålig karaktär, but I don't like him.
Animationen:
Jag såg inga problem med animationen, faktiskt så var den väldigt bra! Kraktärerna var enkla att urskilja och matcherna såg "intense" ut som de skulle. Det var inte intense som i Knb där folk fick glödande ögon och allt var extremt överdrivet, det här var mer...lugnare? Jag menar det såklart inte som en dålig sak, jag ville bara nämna det eftersom det var något som jag lade märke till. Det var lite som...en nervarvning efter att ha kollat på knb.
Från och med nu tänker jag bara ta en gif istället för en massa bilder, eftersom de visar animationen bättre. Fast eftersom giffar är så stora tar jag bara en...så det är inte så mycket som visas.
Just trust me, it's great.
Åsikter:
Vad finns det att säga? Jag gillar verkligen den här serien. Den är rolig, "intense" och i det hela väldigt underhållande.
Gillar jag den mer än knb? Ärligt talat så vet jag inte, för de är så olika.
Vill man se något som får en att skratta mer och är lite mera "childish", men samtidigt seriöst: Haikyuu.
Vill man se något som är mer överdrivet och fokuserar mer på att vara badass och häftigt: Kuroko no Basket.
Båda är fucking awesome på sina egna vis, så jag kan inte välja någon över den andra.
Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad jag ska säga...det finns inte så mycket att prata om? Av någon anledning har jag inte så många ord. Det finns inte så många specifika saker som jag tycker om? Det är mer det stora hela som gör ett så stort intryck!
En annan sak (som egentligen borde ha en egen sektion...) är ljudeffekterna och musiken. Jag funderar på att helt enkelt börja skriva om det separat i framtiden, men just nu tar jag bara upp det här.
Den var bra, men jag brukar inte lägga märke till musiken särskilt mycket, inte förrän jag går undan och lyssnar på det separat från serien. Fast det finns vissa melodier som brukar fastna. Dock kommer jag aldrig ihåg var jag hörde dem, så de är svåra att skriva om.
Slutsats:
Awesome. Watch it.
9/10
Du borde verkligen se den när du kan!
Okej varför är jag så jävla snål med 10-or? Det känns som att jag måste hålla ner betyget eftersom jag jämför den med andra som jag anser vara bättre...men jag borde nog inte göra det...
Vet ni vad? Jag tänker ändra lite.
10/10
IT'S AWESOME, WATCH IT NOW!
There. Jag tänker gå tillbaka och höja knb också (and look at all the others). Because it deserves it. Ingen mer snålhet när det gäller 10-or! Mer 10-or till folket!
_______________________________________________________________________________________
Så andra säsongen startade för några veckor sedan, och jag har börjat kolla på den, så när den är över kommer jag antagligen skriva om den med.
Anyway, den här recensionen var rätt så jäktad, för jag ville få ner allt innan jag glömmer bort det eller blandar ihop det med den andra säsongen. I hope it's ok at least!
Kommentera gärna vad ni själva tycker!
Hare gött!
//Fille 
Kuroko no Basket All seasons (anime review)
Story:
Basket. Den handlar om basket. 10/10 would watch again. Bai!
Okej nej, det finns mer än så. Självklart är fokuset på basket, men det betyder inte att det inte finns någon story.
Om man har sett en sport-anime förut så vet man i stort sett redan hur den här serien fungerar. Olika skolar har sina egna lag inom en sport, och alla tar denna sport otroligt seriöst. Till och med de i "middle school" (vet inte hur jag ska skriva det på svenska).
Under tre år hade Teiko middle school ett väldigt bra basketlag, så bra att de lyckades vinna allt de var med i och denna grupp av spelare fick till och med ett smeknamn; "The Generation of Miracles". Fast såklart splittrades denna generation när det var dags för "High School", och alla hamnade på olika skolor. Dessa fem skolor var såklart överlyckliga över detta, men det fanns en sjätte. Det sades att de fem som alla kände till inte var de enda, det fanns en sjätte spelare som ingen hade sett och vars spelregister inte existerade.
Samtidigt har en annan spelare vid namn Kagami flyttat tillbaka från Amerika och hamnat på samma skola som denne sjätte spelare. Fast när han möter honom är han allt annat än vad han hade förväntat sig. Kuroko är inte bra på basket, helt värdelös faktiskt, så hur kan han ha varit i ett så starkt lag året innan?
Kagami sätter upp ett mål för sig själv, som Kuroko tänker hjälpa honom att nå. De vill hitta alla från "The Genaration of Miracles" och slå varenda en utav dem...fast det är nog lättare sagt än gjort.
Karaktärer:
Eftersom jag inte är särskilt intresserad av basket så var det viktigt att karaktärerna var intressanta. Vilket de tur nog var. Som vanligt tänker jag bara gå igenom huvudkaraktärerna, vilket i det här fallet borde bli Kuroko och Kagami.
Kagami skulle kunna ses som den steriotypiska "hotheaded"-huvudkaraktären som ger allt för det han bryr sig om (i detta fall basket och sina lagkamrater). Fast han var mer än så. Han hade sina lägre stunder då allt blev skit, eller stunder då han glömde bort vad det var han ville göra. Han var inte helt "one-sided".
Kuroko är i stort sett raka motsattsen. Han är väldigt tyst och håller sig i bakgrunden av allt. Det är till och med nästan omöjligt att märka om han är där eller inte om han inte säger något. Han är även väldigt "woop go teamwork"-ig (det är ett ord nu), och hans egna mål är att slå sina forna lagmedlemmar genom att använda just teamwork.
Bortsett från Kagami och Kuroko så finns det såklart många andra karaktärer. Vi har laget från Seirin (som är huvudlaget), alla lag de möter och såklart "The Generation of Miracles". Hur de lyckades få med så många karaktärer utan att få det att kännas "crowded" är ett mysterium för mig. Jag borde lära mig utav det och använda den kunskapen när jag skriver i framtiden... Men i alla fall, alla karaktärer får lite eller mer "screen-time" någon gång under seriens gång, och man känner att man vet hur en karaktär är trots att man inte har sett så mycket utav den.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag mindes varenda karaktär i Seirin, men jag minns ändå att de var där och jag tyckte inte att de var ointressanta. Vissa karaktärer får mer screen-time än andra, men det gjorde ingenting för vissa karaktärer är skapta för att sitta i bakgrunden.
Favoritkaraktär:
Tetsuya Kuroko.
Jag vet inte...han var helt enkelt den jag gillade mest. Fast om jag skulle få lov att välja någon annan hade det varit Midorima.
Värsta karaktären:
Atsushi Murasakibara.
Han var ingen dålig karaktär, men han kändes som den "minsta" (haha it's funny because he's not small at all) karaktären bland TGoM...och han gick mig på nerverna ibland.
Animationen:
Jag tycker om hur de valde att animera den här serien. Det är inte bara...basket...de lägger till mer som får det att se mer seriöst ut. Jag vet inte hur jag ska förklara det...det var bara mer...ja...häftigt och överdrivet?
Designen på karaktärerna var också bra så jag ser inga fel med animationen. (Also the music was really nice!)
Åsikter:
Så vad tycker jag om den här animen? Ärligt talat så trodde jag inte att jag skulle tycka om den. Det är nästan den första sport-anime som jag kollade på (den första var Free) och jag minns att jag inte tyckte om den andra så mycket...men jag fann mig själv klicka på "next episode" så fort ett asvnitt tog slut, och kanske tycker jag om den ännu mer eftersom jag kollade på den under min tid i "the Shithole". Den hjälpte mig att må lite bättre.
Jag kände mig aldrig uttråkad, trots att det i stort sett bara var en massa basketmatcher som höll på i flera avsnitt var. De lyckades med att göra varenda match unik och intressant, och man hejade verkligen på Seirin, man ville att de skulle vinna. Fast en annan sak som jag gillade och tyckte var rätt så intressant var att man ibland nästan hejade på motståndaren. Man blev att bry sig om de andra lagen också, och man ville inte att det skulle gå dåligt för dem (speciellt Kises eller Midorimas lag). Det var inte bara "Seirin är bäst, bry dig bara om dem" utan man tyckte om de andra med. Såklart slutade jag aldrig heja på Seirin men det hindrade inte mig från att tycka synd om förlorarna.
Karaktärerna växte också en hel del, vilket man såklart förväntar sig från en sport-anime. Det skulle ju inte vara kul om de var på topp från start. Fast de utvecklades inte bara inom basket, de ändrades som karaktärer med.
Ärligt talat kan jag inte komma på några negativa saker. Vad den här serien skulle göra gör den rätt. Är det den bästa animen någonsinn? Nej...kanske om ens favorit-genre är sport (fast eftersom det här bara är den andra animen jag ser i den genren så kan jag inte veta det heller), men den är bra. Väldigt bra faktiskt.
Slutsats:
Så behöver jag ens säga att jag gillade den här animen? Den var rolig, intressant och spännande. Karaktärerna var bra och man brydde sig om dem.
Jag tänker inte dra ut på det mer så här är poängen:
9/10
10/10
IT'S AWESOME, WATCH IT NOW!
Jag har insett att jag har varit rätt så snål med mina poäng (t.ex Mirai Nikki fick bara en 8...den förkänar en 9!) och jag tänker inte poängsätta den här på samma sätt som jag skulle ha gjort med kanske Attack on Titan. Den är liten men det är meningen. Den ska inte vara större än så här. Det är en anime om basket, och den gör basket väldigt spännande och roligt att se på. Så den förkänar en 9:a.
Det var fortfarande för snålt. Så jag ändrade det, because I can!
__________________________________________________________________________________________
Så jag såg egentligen klart på den här animen innan skolan började, men jag hade verkligen ingen lust att göra en recension då. Men nu är den gjord och jag lyckades komma ihåg allt, vilket visar att det faktiskt var en bra anime. Om den hade varit dåligt hade jag glömt bort den för länge sen...speciellt med mitt dåliga minne. xD
Anyway, har du sett den? Vad tyckte du om den? Eller tänker du se den?
Hare gött! ^^
/Fille
Remember that other Kaneki fanart?
Kommer ni ihåg det här inlägget? Det fanns i alla fall en suddig version av en teckning som jag hade påbörjat. Anledningen till att jag började rita på den var för att min kusin var här och vi kände för att rita, vilket sedan ledde till att vi båda fick lust att rita Kaneki Ken från Tokyo Ghoul.
I alla fall, jag ritade aldrig klart den för jag visste inte hur jag skulle fortsätta, så jag flyttade den till en extern hårddisk. Idag hittade jag den igen och bestämde mig för att äntligen rita klart den. Det enda jag behövde göra var att fixa bakgrunden, vilket jag nu har gjort. Jag vet inte riktigt om jag är nöjd eller inte...men när är jag någonsinn nöjd? xD
Anyway, here it is:
Jag har även velat testa göra en gif av någon teckning, och jag bestämde mig för att testa använda den här som en bas. Jag är inte direkt klar och vet inte vad jag vill göra men jag tänkte att jag kunde visa det jag gjort...meeeeeeeeen det vill inte fungera av någon anledning so fuck that. Geh.
Anyway, hare gött! ^^
//Fille
Ahahahaha, godammit. (Närcon shit)
Okej så att klättra upp ur det som jag valde att kalla "The shithole" var lite mer krävande än vad jag hade tänkt. Jag lyckades börja rita igen och gå online på t.ex skype men av någon anledning lyckades jag inte ta mig till bloggen innan skolan började. Och med skolan kom ju såklart tröttheten och alla uppgifter tillbaka, vilket slukar en del tid, så har skjutit undan bloggen lite. Jag tror att jag har börjat hitta tillbaka till min gamla "rytm" så jag borde kunna väcka den här bloggen till liv nu. (σﾟ∀ﾟ)σ
Jag känner att jag kanske borde förklara vad jag menade med "the shithole", för jag tror inte att jag direkt förklarade vad jag menade förutom att "jag mådde som skit". Well...har ni någonsin haft en sådan dag då ni bara mår skitdåligt utan att veta varför? En dag då alla de där "deprimerande" (gillar inte att använda det ordet egentligen, men kan inte komma på något annat) bestämmer sig för att krypa fram och allt du vill är att försöka att ignorera dem? Oftast lyckas jag med det men de där dagarna kunde jag inte det av någon anledning. Det hela slutade med att jag gömde mig under täcket, släckte lampan och ven igenom alla säsonger av Kuroku no Basket. För jag började kolla på det med min kusin när vi var i Linköping (jag ska skriva om närcon sneare i inlägget). Det var en bra anime, och lyckades hålla tankarna borta ett tag. Men som sagt, jag lyckades krypa ur sängen någon dag efter att jag asvlutade serien, började rita igen och blev lite mer social. Under den senaste tiden har jag känt mig bättre, och vissa dagar har jag mått sämre. Men det verkar som att jag i alla fall inte sitter i "the shithole" längre.
Anyway let's talk about something more fun!
Okej så närcon...mitt första konvent. How was it?
Wel it was great of course. Jag åkte dit med min kusin som kände en familj där, vilket betyder att vi hade ett gratis boende (woop). Jag hade aldrig träffat den familjen (eller jo någon gång när jag var typ 5) men de var väldigt trevliga så jag hade inga stora problem med det. Jag är inte direkt bra med främlingar, de skrämmer mig, men att vara där var helt okej! ^^
Så dag ett:
Vi åkte på morgonen så vi missade halva dagen och kom inte iväg till själva konventet förrän vid två/halv tre tiden. Min kusin skulle cosplaya (lyckos, jag hade inte hunnit skaffa något för mina föräldrar tog evigheter på sig att ge mig ett rakt svar, så jag sprang omkring med min gula hatt och fancy fluga) så det tog ett tag för henne att göra sig i ordning. Hon var Ciel från Kuroshitsuji i klänning (you know that pink one he had in that episode). Jag önskar att jag hade en bild för hon såg awesome ut. Seriöst klänningen var så sjukt fint gjord (fast hon hade inte gjort den själv).
Eftersom vi "bodde" bara en kvart/10 minuter bort från konventet så gick vi genom skogen dit. Det råkade vara väldigt varmt den dagen så hela promenaden bestod i stort sett av klagomål från min kusins håll. Jag förstår henne dock, det var inte direkt lite kläder hon hade på sig.
Så vi kom fram och insåg att vi inte kunde gå in i den entrén vi var vid innan vi hade skaffat våra band, så det var bara att försöka hitta huvudingången, vilket var lättare sagt än gjort. Hon som stod där pekade ut en väg men förklarade väldigt dåligt, så det slutade med att vi yrade omkring och försökte följa stängslet så gott vi kunde. Det tog ett tag men tillslut kom vi fram till kön (som tur nog inte var superlång). Efter att vi hade stått där ett tag insåg vi att vi hade kommit i rätt tid, för när vi vände oss om hade kön blivit mycket längre än när vi hade anlänt.
Tullslut kom vi äntligen in och det första vi gjorde var att leta efter mat. Seriöst vi var sjukt hungriga och hade bara ätit en macka på tåget. Vi tog i stort sett det första vi såg, som var ett pizza-stånd.
Efter vi hade ätit valde vi att gå omkring och kolla lite, så vi hamnade bland alla butiker. Herregud vad mycket det fanns! Det tog oss två dagar att ta oss igenom alla! I loved it though. Fast mer än så gjorde vi inte den dagen för vi var sjukt trötta och vi båda mådde rätt så dåligt. Jag hade haft ont i magen tidigare men ignorerade det, och nu började min kusin prata om att hon var på väg att spy. Så vi tyckte inte direkt att det vore bra att stanna längre. Så vi lämnade konventet vid femtiden och somnade nästan så fort vi kom "hem".
Dock innan vi somnade gick vi in på närcons sida och kollade vad det fanns att göra resten av dagarna. Det visade sig att det fanns en hel del! Så vi skrev ner allt vi ville göra på min mobil (med tider och plats och allt).
Dag två:
Den här gången valde min kusin att skippa cosplayen (hon hade tänkt vara Mikasa från attack on titan) för hon orkade inte. Vilket betyder att vi kom iväg lite tidigare (runt tolv). Den här gången gick vi omkring lite och gick sedan på någon slags Dejtingshow. It was pretty fun, och det var skönt att bara sitta i gräset ett tag. Efter det köpte vi hamburgare/korv (för vi litade inte på det där pizzaståndet efter att vi båda hade mått dåligt dagen innan). (ಠ_ಠ)
Näst på listan var en signing med en cosplayare vid namn Alodia, som jag aldrig hade hört om tidigare för jag är inte så insatt i cosplay (men min kusin hade det). Fast hon var supergullig och det var kul att se henne ändå. (Kollade såklart upp henne när jag kom hem och hon är sjukt duktig!). Jag var lite förvånad över hur kort kön var (det var typ vara sju pers), men det var ju bara desto bättre för oss.
Efter det gick vi i fler butiker innan jag drog med min kusin till en signing med Yui Ishikawa som gör rösten för Mikasa i attack on titan. Hon var inte så jätte intresserad i det men jag ville verkligen gå. Så vi ställde oss i den sjukt långa kön och hoppades att vi skulle komma in. Jag hade lyckats hitta nästa del i mangan (Thank dog) så att jag hade något hon kunde signera (önskar att jag hade haft med min Bluray med animen men visste inte om det innan jag redan satt på tåget). Anledningen till att jag var så glad över att jag hade hittat mangan var för att sakerna hon kunde signera var väldigt begränsade. Det var sjukt mycket regler runt den här signeringen. Hon kunde inte signera något som hade copyrightade figurer, eller något snk releterat som inte var officiella manga-delar eller anime-blurays/dvds. Man fick inte heller ens nämna snk, be henne att göra Mikasas röst (vilket jag kan förstå för det måste vara sjukt jobbigt för henne) och man fick inte be henne att sjunga. Det var även en gräns på hur många som fick komma in (runt 200 tror jag?). Vi blev typ 150 eller något sådant.
Jag önskar attt jag kunde ta en bild på det men man fick inte heller ta kort eller filma, och man fick inte ens ladda upp en bild på atografen sååå I can't do it. Det var en fin atograf i alla fall, fast man inte ens ser vad det står. Hon skrev till och med Mikasa i hörnet. q(^-^q)
Efter det var vi än en gång trötta (ja vi är tråkiga och missar alla nattliga aktiviteter, I know shut up) så vi gick "hem".
Dag tre:
Den här gången gick vi lite senare, för jag tvingade henne att säga ja till en föreläsning om spelutveckling (yay) som inte började förrän klockan 1. Idag cosplayade hon inte heller för det skulle bli regn (vilket det blev! Det spöregnade på eftermiddagen). Föreläsningen var väldigt intressant så jag är glad att jag gick på den.
Efter det hade vi sjukt mycket fritid så vi gick runt i affärerna igen. Vi planerade att kolla på Kuroku no Basket senare (för det visades vid fyra), men annars fanns det inget mer. Efter ett tag valde vi att gå och leta efter mat, och det var då som vi insåg att det regnade. Tur nog hade familjen vi bodde hos varit så snälla och lånat ut paraplyn till oss så vi var skyddade (Ett stånd där ute hade lite humor och spelade låten "under my umbrella". Nice one). Men såklart var kön enorm så man blev tvungen att stå där ute i evigheter.
Efter att ha ätit och köpt mer onödigt grejs gick vi till knb visningen. Meeeen det visade sig att undertexterna inte ville fungera, och eftersom vi aldrig hade sett det förut satt vi som två frågetecken. Vi bestämde oss tillslut för att helt enkelt gå "hem" och kolla istället. Så vi gjorde det (ja än en gång stack vi tidigt, shut up).
Dag fyra:
Okej så vi hade tänkt gå på en föreläsning den här dagen, men det visade sig att min kusin var tvungen att ta tåget rätt tidigt så vi missade den (vi skulle åt olika håll). Min familj kom och hämtade oss, körde min kusin till tågstationen och sedan stack vi till stugan.
And that's where the story ends.
Så jag nämnde ofta att jag köpte saker, och för att ge det här inlägget lite bilder (för det här var bara en jäkligt lång tråkig text, ugh) så kommer det lite bilder på de sakerna nu...
(Kuroshitsuji poster, Shingeki no Kyojin poster, Shingeki no kyojin v.15 and Shingeki no kyojin soundtrack)
(Tokyo Ghoul t-shirt, Tokyo Ghoul mask (because I can) and a Tokyo Ghoul poster)
Jag trodde att jag hade köpt mer (för det kändes som att jag hade köpt upp hela närcon) men tydligen inte. Jag hade precis fått min lön (fick den på fredagen, woop) så jag sprang i stort sett runt och kastade pengar på allt jag ville ha. Because I could.
Well, jag är rätt nöjd med det jag köpte, och jag har fortfarande råd för en ny ritplatta (jag har hittat en men Paypal is a horsepoop right now so I can't buy it yet) men jag skriver nog om det när jag väl har fått den.
Jag är väldigt nöjd över mit första konvent, och det var askul att få tilbringa tid med min kusin! Ｏ(≧▽≦)Ｏ Jag planerar att gå igen nästa år (antingen på vintern eller sommarn igen) men då tänker jag cosplaya! Jag har inte bestämt mig för vad än men jag har tid.
Anyway, d va d dä!
Jag ska försöka väcka den här bloggen igen...ni vet...tredje gången gilt, ellerhur? (σﾟ∀ﾟ)σ
Hare gött (nu måste jag dra till matten...uuuuuuugh save meeee (började skriva det här i skolan)).
//Fille
How I draw- Shadows (Ken Kaneki fanart)
Så här kommer ett "How I draw" inlägg som skulle kunna kallas för en tutorial/tips grejsimojs meeen jag väljer att kalla det för "How I draw" istället, för enligt mig finns det inte direkt något rätt sätt att rita på, och om det skulle finnas ett rätt sätt så är mitt sätt inte så bra. Så ta det här med en nypa salt...Hoppas det kan vara lite intressant eller hjälpsamt i alla fall. :3
Ps: Om du vill se större versioner av bilderna så är det bara att klicka på dem.
Så jag valde att göra ett motiv som jag kunde använda för att visa hur jag gör, och detta motiv råkade bli en fanart av Ken Kaneki från animen/mangan Tokyo Ghoul. Jag vet inte varför men han är väldigt rolig att rita...tror det är tredje gången jag gör det nu. xD
Anyway, det här är de saker som jag använde när jag ritade den här teckningen:
Plus en pennvässare och ett A4-papper.
Du måste inte ha speciella pennor som jag råkar ha, och du behöver inte heller ha de där vita penn-sakerna (som jag kommer förklara senare) heller. Jag kommer ge andra alternativ när vi väl kommer till de sakerna. En vanlig blyerspenna fungerar bra den med. :3
Egentligen brukar jag bara använda 5 av pennorna, och ibland 6 eller sju. Till just den här teckningen använde jag de här:
Plus 6B till det som ligger i bakgrunden, men det är inte en del av skuggningen så jag visade inte den här.
Så först innan du börjar skugga behöver du såklart ett motiv. Det här blev mitt:
Och jag använde en 3H penna för linjerna, eftersom den är tunn och svag så den fungerar bra som en skisspenna enligt mig. Din skiss behöver inte vara exakt. Jag ändrar ofta på linjerna en hel del innan jag är klar, vilket ni kanske kommer märka senare.
Först borde jag nog förklara lite snabbt och enkelt hur skuggor fungerar, och det tänker jag göra med en hastigt ritad bild:
Om vi säger att de där vackra vågiga strecken är solljus visar det svarta hur skuggan skulle ligga. På ett ungefär. Ibland finns det fler än en ljuskälla och då blir det lite krångligare, men jag brukar bara använda en-tre stycken, men oftast bara en. Du kan rita något i hörnet som påminner dig om vart ljuset kommer ifrån, eller så gör du som mig och håller det i huvudet.
Tänk också på att ju närmre ljuset biten är ju ljusare blir det, och tvärtom när det gäller de mörka bitarna. Det finns inte bara två färger när du skuggar, det finns faktiskt en hel del färger i toningen, men jag brukar tänka att det finns tre för att göra det lite enklare för mig själv, och sedan smälter de ihop där färgerna möts.
Ex:
Den första färgen närmast ljuset är vit, sedan kommer grått och sist kommer svart (iaf när det gäller svart-vita bilder, jag kommer antagligen göra en "How I draw" med färger i framtiden). Sedan ser man bara till att de smälter ihop därimellan.
Nu går vi tillbaka till mitt motiv. Först bestämde jag såklart vart ljuskällan skulle vara, och jag valde att placera den lite framifrån till vänster.
Oftast brukar jag ta en 4H penna och fylla i linjerna på den biten som jag vill börja arbeta med. Jag tycker att det är enklare om man fokuserar på en bit i taget, och den här gången valde jag att börja med håret.
(halva klar)
Efter det börjar jag med själva skuggningen. Eftersom Ljuset kommer från vänster kommer de starkaste skuggorna vara till höger, men man måste också komma ihåg att föremålen runtomkring också påverkar skuggorna. I det här fallet har vi en huva som hindrar ljuset från att nå vissa ställen på håret, så det kommer finnas mörkare skuggor till vänster också. Bara de hårstrån som sticker ut framför huvan kommer få mycket ljus på sig, och de närmare framsidan eftersom ljuset kommer lite framifrån också.
Här brukar jag använda en HB-penna.
De behöver inte vara så nogranna eftersom de kommer spridas ut senare. Så de kan vara lite sketchiga nu i början.
Nu kommer vi till den vita penn-saken.
Den används till att sprida ut skuggorna och få bort strecken så att de blir mer jämna. Pennorna är bara hårt virat papper.
Fast såklart måste man inte ha en sådan penna för att kunna skugga. Innan jag skaffade dem använde jag alltid fingrarna, och jag gör det fortfarande ibland. När man använder pennorna blir kanterna ofta inte så jämna så då brukar jag använda mina fingrar för att jämna ut dem. Man kan även använda en bit papper om man vill det.
Fast det fungerar inte lika bra. Här är skillnaderna mellan de olika "verktygen":
Så man tar helt enkelt skuggpennan eller vad man nu väljer för verktyg, och jämnar ut skuggorna som man ritade dit tidigare.
(halva klar)
Efter att den första skuggningen är klar går jag vidare till nästa, för oftast skuggar jag fler än en gång. Minns ni att jag sa att skuggor inte bara är en färg? Jag brukar använda andra pennor för att kunna få till lite mörkare skuggor så att det verkligen blir de där tre olika färgerna.
Så nästa penna jag brukar gå till är 2B.
Med denna ritar jag dit lite mörkare skuggor som inte är lika stora.
Sedan gör jag som innan och jämnar ut dem.
Sist men inte minst fyller jag i linjerna på håret för att göra dem mer tydliga. Se till att linjerna där skuggorna ligger är lite mörkare än de andra.
Egentligen skulle jag kunna sluta här, men jag tänker visa hur jag gjorde med masken också för där kommer jag använda mera ljus.
Eftersom masken är svart börjar jag med att fylla i den (fortfarande med 2B-pennan), men jag lämnar små områden där ljuset träffar. Jag kommer göra masken rätt så skrynklig, så på toppen av varje "rynka" kommer det vara vitt, och runtom de vita bitarna kommer det vara ljusgrått som sedan går över till svart.
Det är även vitt där som t.ex hakan ligger, för ett ansikte är ju inte platt, vilket leder till att vissa bitar (som hakan) ligger närmare ljuset.
Nu jämnar jag bara ut dem igen med skugg-pennan.
Sedan tog jag en starkare penna (4B) för att göra lite mörkare skuggor på vissa ställen.
Fast jag använde den mest för att fylla i linjer så att de skulle synas mer. Eftersom jag inte ville att de här skuggorna skulle vara så breda såg jag till att den var bra vässad.
Sedan använde jag bara samma teknik på resten av teckningen, och i slutändan blev den att se ut såhär:
Så jag hoppas att det här kunde vara till lite hjälp, och att det inte var supertråkigt att läsa. Att skugga kan vara krångligt ibland. En sak som ofta hjälper mig är att jag tänker att jag har flera olika lager med olika färger, som man har när man ritar digitalt. Första lagret är ganska ljust och sedan blir det mörkare och mörkare ju fler lager man lägger på. Oftast har jag bara 2-4 lager med skuggor, men på större saker kan man behöva fler.
Se bara till att komma ihåg vart ljuskällorna ligger och att det som är närmast ljuset blir ljusast, så borde det gå bra! ^^
Hope you liked it. :3
Finns det något speciellt jag borde ta upp i nästa "How I draw"-inlägg? Kommentera i så fall. ^^
Hare gött!
//Fille
Update: Apparently kallas de där vita penn-sakerna för Stompf eller Stomp. A friend helped me. Thank you friend. Jag har alltid undrat vad de kallas för. xD