Hur ofta får man höra att om man "lätt" blir stött så borde man inte vara på internet? Hur många har sett någon säga eller skriva något som helt klart ät stötande, och sedan när denna får kritik om hens beteénde så använder hen frasen "Vad förväntar du dig? Det här är internet"?
   Ja, om man är känslig så är internet en farlig plats. En massa skit sprids här och folk blir sårade, för det finns idioter där ute som tycker om att trycka ner andra. Det kan vara enkelt att ignorera dem med, vilket man inte kan annars. Man kan blockera användare, tvinga folk att uppge namn eller helt enkelt inte gå in på en viss sida. 
   Fast varför borde det vara ett försvar för de som sprider skiten? Varför ska de kunna lägga ansvaret på offret? 
Jag har en viss kontrol över det jag ser, men det borde inte göra det rätt för skitstövlar att...vara skitstövlar. 

Det finns många exempel, men jag tänker bara ta upp en händelse som hände väldigt nyligen, eftersom det är enklast att minnas.
Så det finns en särskild bloggare som jag har följt ett tag (såklart tänker jag inte nämna några namn) och hen kan säga saker som är stötande. 
   För ett par dagar sedan lade denna bloggare upp en video där hen pratar om hur hen inte förstår sig på folk som använder lösögonfransar och lösnaglar. 
 (Om lösögonfransar) "Frankly, I don't think it looks that good. Like I have seen people with the most ridiculous lashes. There are those, the feather ones, they look inzane". Detta är bara ett utdrag ur en nästan 4 minuters lång video. Innan den här biten pratade hen om hur hen aldrig använt lösögonfransar och förstod inte varför folk lade ner så mycket tid på att se bra ut för andra. (Jag ville bara visa att jag inte tog det ur sitt sammanhang).
   Först och främst, för att kommentera det hen sa, så har hen fel. De flesta (hoppas jag) gör det för att se bra ut för sig själva, och varför du behöver lägga ner tid på att berätta hur de ser "galna" ut förstår jag inte.
    Du ifrågasätter varför folk lägger ner tid på att se bra ut. Jag ifrågasätter varför folk lägger ner tid på att trycka ner andra. Det är okej att inte tycka om något, men varför prata om det på ett så nedvärderande sätt?

    Fast jag är inte här för att prata om videons innehåll, i alla fall inte mer än så. Det skulle helt klart kunna bli ett helt eget inlägg, men jag tänker lämna det där. 

   Hen fick kritik på den videon, eller snarare på inlägget med den. Folk besvarade hens fråga (som var varför folk använde det hen pratade om), och gav hen kritik på hur hen formulerade sin fråga, och hur hen pratade skit om ämnet. 
   Hens svar var hela tiden att hen inte ville kränka någon, att det inte alls var meningen, och sa att hen bara ställde en oskyldig fråga. 
   Fast efter ett tag och fler kritiska kommentarer dök upp tog hen helt enkelt bort inlägget. Senare när hen fick frågan "vart tog det vägen" kom svaret att hen råkade radera inlägget. Vilket kan helt klart vara sant, fast jag tror inte på det för fem öre. 
   För gissa vad som dök upp under nästa video? En "varning" i stora bokstäver om hur folk som enkelt blir stötta borde sluta läsa det hen skriver och sluta kolla på hens videor. 
   Vet ni vad hen aldrig gjorde? Bad om ursäkt. 

Jag förstår inte varför det är ett försvar, något man kan gömma sig bakom nör man säger något nedvärderande. Om jag blir sårad, säg inte att du inte menade att såra mig. Säg inte att du egentligen sa något helt annat. Du kan kritisera vad andra gör. Fast kritik är inte att trycka ner andra. Kritik är att hjälpa andra att bli bättre. 
   Kom inte och säg att det är mitt fel att jag blev sårad. 

But I guess it's fine. Because I'm just an oversensitive child, and this is the internet.

Jag gör inte så mycket nuförtiden...i alla fall inget som jag kan visa eller skriva om. När jag ritar så arbetar jag oftast med en ny shit-comic (inte samma som jag visade innan...) men det är inget som jag planerar att lägga ut någonstans. Kanske i framtiden om jag plötsligt tycker att den är bra nog, men just nu tycker jag att den är skit så jag kommer gömma den från internet.
   Annars har jag kollat på anime, och jag skulle kunna skriva en recension, men jag vet inte om det skulle vara intressant? (It's Owari no Seraph).
   Förrutom det så brukar jag inte skriva om så mycket mer...jag menar...jag skriver inte direkt mycket om manga jag läser (vilket jag skulle kunna göra? Jag vet inte hur intressant det skulle vara men jag skulle kunna börja göra recensioner på manga-kapitel?). Det svåra är att jag inte vet vad som skulle vara skit och vad som skulle vara bra, och jag har inte direkt många att fråga. Så jag kanske bara borde köra på något random och se hur det går? 

   Jag vill lägga ut mer teckningar, men det är svårt när jag inte ritar så mycket längre (because of the shit-comic). Plus: Jag har inga idéer som jag tycker om. -.-

Anyway, det här får bli kort. Jag ville mest bara uppdatera bloggen innan jag glömmer bort den igen. 

Kommentera if u want to. c:

 Hare gött! 

//Fille   

Okej så jag har historia i år och vår första stora uppgift var att göra ett släktträd så långt det gick. Vilket är superintressant. Jag älskar att lyssna på alla berättelser om släkten som min mormor kan...det finns några väldigt intressanta som den onda mormodern som stängde in sin dotter på vinden för att hålla henne borta från hennes fattigare pojkvän, eller den tokiga men väldigt snälla farmodern som matade sina plantor med gröt. The list goes on and on. Och det är intressant att se vart alla kommer ifrån. Vi komm inte särskilt långt dock. Bara till Finland, Georgien och Sverige men men...it was still interessting.
 Det här fick mig att börja tänka på vad jag skulle ha för berättelser när jag blir äldre. Ni vet sådanna där nostalgiska minnen om ens barndom. Jag har inte direkt haft ett så händelserikt liv eller ett onormalt. Det har varit det gamla vanliga, någonstans mittimellan. Fast om jag hade varit tvungen att välja ut något så skulle det nog vara ryktet om den elaka gamla mannen som bodde på åkern. Jo ni förstår, där jag bodde när jag var liten fanns det en åker bredvid skolan som hade en gångbana runt sig. Den var inte särskilt stor och den passade inte direkt in där, men den fanns och den ägdes av en man (som var en gammal gubbe under min tid). Han bodde nämligen i ett slitet gammalt hus mitt på åkern helt ensam. Det fanns inga andra hus eller lägenheter i närheten, bara honom och hans lilla slitna gård. Fast i hörnet av åkern fanns en liten miniskog med en crossbana, och dit brukade jag ofta gå med mina vänner och cykla. Vilket var askul. Men jag minns även att vi var skräckslagna för den gamla gubben. Ryktet var att han hatade när man gick ut på hans åker och att man skulle råka jävligt illa ut om man gjorde det. Fast det ledde såklart till att man kom på en liten lek. Hur nära vågar du gå? Jag tror inte att jag någonsinn kom särskilt nära och jag lekte inte den leken så många gånger. Men den fanns och det är ett litet roligt minne som jag har valt att inte glömma bort igen. För jag hade glömt bort det innan jag under den här sommaren arbetade i det området och såg den lilla stugan.Tydligen finns han inte kvar längre så jag antar att den står tom nu, fast den är fortfarande läskig i mina ögon. 
 Fast en sak med det här som intresserar mig extra mycket är att jag inte kan minnas att jag någonsinn har sett den här gubben. Jag vet bara att han fanns. Dock var jag osäker när minnet kom tillbaka men enligt en av arbetarna så hade han funnits en gång i tiden. Min mor hade tydligen växt upp med samma rykte, men hon har aldrig sett honom heller. 
 Jag tycker bara att det är lite kul. Ingen av oss har sett honom men vi vet att han fanns, och vi lekte samma lek. xD

Hm jag fick plötsligt lust att skriva en novell om det här. Jag gör det ibland med gamla barndomsminnen... Dock vet jag inte om jag lade ut dem på den här bloggen...
 Fast det räcker nog med en berättelse i det här inlägget. Jag vill inte tråka ut er mer. It's just fun to think about, you know? 
 Har ni några gamla roliga minnen som skulle kunna bli en såndär sak ni berättar för era barnbarn (om vi ni någonsin får några. Jag är osäker för jag är inte så intresserad av att skaffa barn).
 Anyway, Hare gött! ^^

//Fille   

Okej så att klättra upp ur det som jag valde att kalla "The shithole" var lite mer krävande än vad jag hade tänkt. Jag lyckades börja rita igen och gå online på t.ex skype men av någon anledning lyckades jag inte ta mig till bloggen innan skolan började. Och med skolan kom ju såklart tröttheten och alla uppgifter tillbaka, vilket slukar en del tid, så har skjutit undan bloggen lite. Jag tror att jag har börjat hitta tillbaka till min gamla "rytm" så jag borde kunna väcka den här bloggen till liv nu. (σﾟ∀ﾟ)σ
 Jag känner att jag kanske borde förklara vad jag menade med "the shithole", för jag tror inte att jag direkt förklarade vad jag menade förutom att "jag mådde som skit". Well...har ni någonsin haft en sådan dag då ni bara mår skitdåligt utan att veta varför? En dag då alla de där "deprimerande" (gillar inte att använda det ordet egentligen, men kan inte komma på något annat) bestämmer sig för att krypa fram och allt du vill är att försöka att ignorera dem? Oftast lyckas jag med det men de där dagarna kunde jag inte det av någon anledning. Det hela slutade med att jag gömde mig under täcket, släckte lampan och ven igenom alla säsonger av Kuroku no Basket. För jag började kolla på det med min kusin när vi var i Linköping (jag ska skriva om närcon sneare i inlägget). Det var en bra anime, och lyckades hålla tankarna borta ett tag. Men som sagt, jag lyckades krypa ur sängen någon dag efter att jag asvlutade serien, började rita igen och blev lite mer social. Under den senaste tiden har jag känt mig bättre, och vissa dagar har jag mått sämre. Men det verkar som att jag i alla fall inte sitter i "the shithole" längre.
 

Anyway let's talk about something more fun!
 
 Okej så närcon...mitt första konvent. How was it?
Wel it was great of course. Jag åkte dit med min kusin som kände en familj där, vilket betyder att vi hade ett gratis boende (woop). Jag hade aldrig träffat den familjen (eller jo någon gång när jag var typ 5) men de var väldigt trevliga så jag hade inga stora problem med det. Jag är inte direkt bra med främlingar, de skrämmer mig, men att vara där var helt okej! ^^
Så dag ett:
Vi åkte på morgonen så vi missade halva dagen och kom inte iväg till själva konventet förrän vid två/halv tre tiden. Min kusin skulle cosplaya (lyckos, jag hade inte hunnit skaffa något för mina föräldrar tog evigheter på sig att ge mig ett rakt svar, så jag sprang omkring med min gula hatt och fancy fluga) så det tog ett tag för henne att göra sig i ordning. Hon var Ciel från Kuroshitsuji i klänning (you know that pink one he had in that episode). Jag önskar att jag hade en bild för hon såg awesome ut. Seriöst klänningen var så sjukt fint gjord (fast hon hade inte gjort den själv). 
Eftersom vi "bodde" bara en kvart/10 minuter bort från konventet så gick vi genom skogen dit. Det råkade vara väldigt varmt den dagen så hela promenaden bestod i stort sett av klagomål från min kusins håll. Jag förstår henne dock, det var inte direkt lite kläder hon hade på sig. 
 Så vi kom fram och insåg att vi inte kunde gå in i den entrén vi var vid innan vi hade skaffat våra band, så det var bara att försöka hitta huvudingången, vilket var lättare sagt än gjort. Hon som stod där pekade ut en väg men förklarade väldigt dåligt, så det slutade med att vi yrade omkring och försökte följa stängslet så gott vi kunde. Det tog ett tag men tillslut kom vi fram till kön (som tur nog inte var superlång). Efter att vi hade stått där ett tag insåg vi att vi hade kommit i rätt tid, för när vi vände oss om hade kön blivit mycket längre än när vi hade anlänt.
 Tullslut kom vi äntligen in och det första vi gjorde var att leta efter mat. Seriöst vi var sjukt hungriga och hade bara ätit en macka på tåget. Vi tog i stort sett det första vi såg, som var ett pizza-stånd. 
 Efter vi hade ätit valde vi att gå omkring och kolla lite, så vi hamnade bland alla butiker. Herregud vad mycket det fanns! Det tog oss två dagar att ta oss igenom alla! I loved it though. Fast mer än så gjorde vi inte den dagen för vi var sjukt trötta och vi båda mådde rätt så dåligt. Jag hade haft ont i magen tidigare men ignorerade det, och nu började min kusin prata om att hon var på väg att spy. Så vi tyckte inte direkt att det vore bra att stanna längre. Så vi lämnade konventet vid femtiden och somnade nästan så fort vi kom "hem". 
Dock innan vi somnade gick vi in på närcons sida och kollade vad det fanns att göra resten av dagarna. Det visade sig att det fanns en hel del! Så vi skrev ner allt vi ville göra på min mobil (med tider och plats och allt). 

Dag två:
Den här gången valde min kusin att skippa cosplayen (hon hade tänkt vara Mikasa från attack on titan) för hon orkade inte. Vilket betyder att vi kom iväg lite tidigare (runt tolv). Den här gången gick vi omkring lite och gick sedan på någon slags Dejtingshow. It was pretty fun, och det var skönt att bara sitta i gräset ett tag. Efter det köpte vi hamburgare/korv (för vi litade inte på det där pizzaståndet efter att vi båda hade mått dåligt dagen innan). (ಠ_ಠ)
 Näst på listan var en signing med en cosplayare vid namn Alodia, som jag aldrig hade hört om tidigare för jag är inte så insatt i cosplay (men min kusin hade det). Fast hon var supergullig och det var kul att se henne ändå. (Kollade såklart upp henne när jag kom hem och hon är sjukt duktig!). Jag var lite förvånad över hur kort kön var (det var typ vara sju pers), men det var ju bara desto bättre för oss.
 Efter det gick vi i fler butiker innan jag drog med min kusin till en signing med Yui Ishikawa som gör rösten för Mikasa i attack on titan. Hon var inte så jätte intresserad i det men jag ville verkligen gå. Så vi ställde oss i den sjukt långa kön och hoppades att vi skulle komma in. Jag hade lyckats hitta nästa del i mangan (Thank dog) så att jag hade något hon kunde signera (önskar att jag hade haft med min Bluray med animen men visste inte om det innan jag redan satt på tåget). Anledningen till att jag var så glad över att jag hade hittat mangan var för att sakerna hon kunde signera var väldigt begränsade. Det var sjukt mycket regler runt den här signeringen. Hon kunde inte signera något som hade copyrightade figurer, eller något snk releterat som inte var officiella manga-delar eller anime-blurays/dvds. Man fick inte heller ens nämna snk, be henne att göra Mikasas röst (vilket jag kan förstå för det måste vara sjukt jobbigt för henne) och man fick inte be henne att sjunga. Det var även en gräns på hur många som fick komma in (runt 200 tror jag?). Vi blev typ 150 eller något sådant.
 Jag önskar attt jag kunde ta en bild på det men man fick inte heller ta kort eller filma, och man fick inte ens ladda upp en bild på atografen sååå I can't do it. Det var en fin atograf i alla fall, fast man inte ens ser vad det står. Hon skrev till och med Mikasa i hörnet. q(^-^q)
  Efter det var vi än en gång trötta (ja vi är tråkiga och missar alla nattliga aktiviteter, I know shut up) så vi gick "hem".
Dag tre:
Den här gången gick vi lite senare, för jag tvingade henne att säga ja till en föreläsning om spelutveckling (yay) som inte började förrän klockan 1. Idag cosplayade hon inte heller för det skulle bli regn (vilket det blev! Det spöregnade på eftermiddagen). Föreläsningen var väldigt intressant så jag är glad att jag gick på den.
 Efter det hade vi sjukt mycket fritid så vi gick runt i affärerna igen. Vi planerade att kolla på Kuroku no Basket senare (för det visades vid fyra), men annars fanns det inget mer. Efter ett tag valde vi att gå och leta efter mat, och det var då som vi insåg att det regnade. Tur nog hade familjen vi bodde hos varit så snälla och lånat ut paraplyn till oss så vi var skyddade (Ett stånd där ute hade lite humor och spelade låten "under my umbrella". Nice one). Men såklart var kön enorm så man blev tvungen att stå där ute i evigheter.
Efter att ha ätit och köpt mer onödigt grejs gick vi till knb visningen. Meeeen det visade sig att undertexterna inte ville fungera, och eftersom vi aldrig hade sett det förut satt vi som två frågetecken. Vi bestämde oss tillslut för att helt enkelt gå "hem" och kolla istället. Så vi gjorde det (ja än en gång stack vi tidigt, shut up). 
Dag fyra:
Okej så vi hade tänkt gå på en föreläsning den här dagen, men det visade sig att min kusin var tvungen att ta tåget rätt tidigt så vi missade den (vi skulle åt olika håll). Min familj kom och hämtade oss, körde min kusin till tågstationen och sedan stack vi till stugan. 
 And that's where the story ends.

Så jag nämnde ofta att jag köpte saker, och för att ge det här inlägget lite bilder (för det här var bara en jäkligt lång tråkig text, ugh) så kommer det lite bilder på de sakerna nu...


(Kuroshitsuji poster, Shingeki no Kyojin poster, Shingeki no kyojin v.15 and Shingeki no kyojin soundtrack)
     
(Tokyo Ghoul t-shirt, Tokyo Ghoul mask (because I can) and a Tokyo Ghoul poster)   
 
Jag trodde att jag hade köpt mer (för det kändes som att jag hade köpt upp hela närcon) men tydligen inte. Jag hade precis fått min lön (fick den på fredagen, woop) så jag sprang i stort sett runt och kastade pengar på allt jag ville ha. Because I could. 
 Well, jag är rätt nöjd med det jag köpte, och jag har fortfarande råd för en ny ritplatta (jag har hittat en men Paypal is a horsepoop right now so I can't buy it yet) men jag skriver nog om det när jag väl har fått den.
 Jag är väldigt nöjd över mit första konvent, och det var askul att få tilbringa tid med min kusin! Ｏ(≧▽≦)Ｏ Jag planerar att gå igen nästa år (antingen på vintern eller sommarn igen) men då tänker jag cosplaya! Jag har inte bestämt mig för vad än men jag har tid.

Anyway, d va d dä! 
 Jag ska försöka väcka den här bloggen igen...ni vet...tredje gången gilt, ellerhur? (σﾟ∀ﾟ)σ
Hare gött (nu måste jag dra till matten...uuuuuuugh save meeee (började skriva det här i skolan)). 
 //Fille   

Okej så jag har inte haft särskilt mycket tid för bloggen...och har inte heller haft några idéer den här veckan. Den största boven är nog mitt arbete, har ju ett sommarjobb i år igen som kommer hålla på i fyra veckor till. Ni kanske inte minns att jag inte riktigt gillade jobbet jag hade förra året men...it was awful. Jag menar inte att själva arbetet var dåligt som i "de var så orättvisa blabla" utan det var bara...ugh. Jag är tacksam för att jag fick det men det var inte roligt, men det var självklart värt det. Förra året bestod bara av att rensa rabatter och buskar...för hand. Tre dagar i veckan fick man plocka skräp på morgonen men annars var det bara att rensa. Det hjälpte såklart inte att stället jag arbetade på var väldigt petigt. Tog man fem minuters paus kunde man få ett samtal om att någon tyckte att man latade sig. Så det kändes som att någon stod med en piska bakom en hela dagarna. Sedan var gruppen inte heller så jättebra...en fick till och med sparken...

 Meeen i år blev det bättre. Det är fortfarande samma arbetsgivare men jag är på ett annat område som är mycket trevligare. Där är det inte bara en massa rensning utan jag har även fått plantera, plocka skräp, flytta saker and shit like that. Gruppen är också trevligare och det är lite kul att vara på ett område som brukade vara mitt hem. Plus att vi även har varit lite här uppe där jag bor nu. Så det var trevligt.

Okej nu släpper vi arbetsnacket och går över till annat. Det var ju midsommar och jag stack till min sommarstuga där det inte finns internet...yay... Det regnade så vi sket i att göra en midsommarstång och jag spenderade i stort sett all tid på Dragon Age origins...som jag faktiskt har avslutat nu. Jag är inte särskilt nöjd med hur vissa saker slutade...en karaktär som jag tyckte om dog och jag kände mig som skit på grund av det. Dammit. 

 Jag var inte heller särskilt nöjd med min egna karaktär...

Her name is Fenrir and she's a Dalish elf and a rouge (assassin)...jag orkade inte börja om och skapa en ny meeen nu när hennes berättelse är avklarad kunde jag skapa en ny karaktär. Jag vet inte om jag kommer orka spela igenom hela skiten igen men jag ville i alla fall testa lite andra val och vägar.

This is Raven. She's a human mage. : 3

Jag vill rita henne någon gång...I'll probably do it when I get my drawing computer back...uuuugh har fortfarande ingen ny laddare. 

Anyway jag tror inte att jag har så mycket mer att säga. Tror jag tänker spela lite Da nu eller skriva...är osäker. 

 Hare gött! ^^

//Fille